Sådärja. Nu har jag druckit lite kaffe och satt en plan för dagen och då känns allt genast lite mer peppigt. Först på schemat står en tur på stan för att fixa lite saker som att lämna lite skräp och shoppa medicin på apoteket.
Mina ögon har varit jättetrötta på sistone så nu ska jag försöka vänja mig att ha mina glasögon till vardags då och då. Jag vet inte om det bara är jag, men jag förknippar mina glasögon starkt med att vara helt ofixad och ofräsch. Antagligen för att jag nästan bara använder dem när jag är trött, bakis eller sjuk. Nu ska jag försöka ruska av mig den associationen genom att ha på mig glajjorna dagtid när jag är fräsch och inte ligger hemma. Förhoppningsvis lyckas jag bryta förbannelsen!
Jag och mina glasögon i dag.
josefinknave
josefinknave
josefinknave
josefinknave
josefinknave
Jag har tagit det ännu längre, jag inbillar mig att jag är skitful i glasögon. Och det är jag ju, av den enkla anledningen att jag i princip bara använder dom när jag är sjuk, nyvaken eller som nu, sitter nyduschad i rufsigt hår i min onepiece.
Men grejen är ju att om de få gånger jag i lite mer fixat tillstånd tar på mig glajjorna inser jag att det ju inte alls är fult? Jag ser bara vuxnare och lite smartare ut!
Synd bara att mina glasögon ramlar ner på nästippen hela tiden!!! Stör mig som fan på det och borde be optikern tajta till dom på något sätt. Då kanske jag också skulle kunna gå till jobbet med dom!