Några timmar på storsjöyran

Vet ni när väckarklockan ringde i morse? Inte halv sju. Inte halv sex. Klockan halv fem. Klockan HALV FEM. En timme senare satt vi i bilen på väg mot Storsjöyran i Östersund där Martins band OH MY! gjorde en dagspelning på en ångbåt. Trots att jag var trött och zombiefierad som en halvdöd sengångare kunde jag ändå uppskatta det faktum att jag satt på en ångbåt (inte varje dag) och fick lyssna på bra musik.

Nu är jag dock så trött att det känns som att mina ögon hänger nere på kinderna. ”Som tur är” blir det en tidig kväll eftersom jag ska upp minst lika tidigt imorgon för att åka hem till Stockholm. Älskar ju att gå upp tidigt. Hehehe. He. He. Heeee.