Nu har jag promenerat i 2 veckor

Det har gått två veckor sedan jag drog igång utmaningen som går ut på att jag ska promenera cirkus 30 minuter per dag minst fem dagar i veckan. Syftet är att jag ska känna mig mer jämn i min gladhet och inte behöva komma upp i den sjuka stressnivå jag varit uppe och snuddat vid ett antal gånger på sistone. Mina damer och herrar, det har blivit dags att utvärdera…….

Det här älskar jag med promenadutmaningen:
Jag känner mig duktig och frisk när jag har varit ute och gått. De två senaste veckorna har jag somnat bra på kvällarna och jag har inte känt den där ”herregud vad allt är jobbigt just nu”-stressen trots att jag har haft mycket som hängt över mig. Dessutom har jag faktiskt njutit av att det har varit höst. Ja, njutit.

Det här älskar jag inte med promenadutmaningen:
Jag hatar att behöva säga det här men ibland känner jag mig lite… ofräsch? Det är inte alltid kul att behöva kompromissa med ”stilen” för att det ska kännas okej med ryggan och i bland vill jag faktiskt ha mina snygga skor som inte är foträta, men det går bara inte om jag ska promenera för då får jag ont i mina överkänsliga benhinnor.

Så har det påverkat mig fysiskt:
Haha okej. Det faktum att jag faktiskt känt en svag aning av träningsvärk i benen de dagar när jag gått mycket och hetsigt säger en del om hur mycket jag rörde mig innan. Men det är också lite bevis på att kroppen blir lite starkare! Och så känner jag faktiskt att konditionen fått sig ett lyft.

Så har det påverkat mig psykiskt:
Helgen innan jag drog igång utmaningen hade jag värsta deppdippen på länge då jag kände att jag skulle kunna börja gråta för ungefär allt. Så har det inte varit de här veckorna, men jag känner mig fortfarande lite orolig och nedstämd till och från. Jag tror dock fortfarande att promenaderna hjälper så mycket som det kan och att jag kanske måste ändra på andra saker än bara min fysiska aktivitet för att bli lite mer säker på mina känslor. Och när det kommer till oro kanske man måste acceptera att det inte finns någon quick fix?

Ett är i alla fall säkert och det är att jag kör vidare på utmaningen i åtminstone två veckor till! Jag tror absolut att det kan finnas mer resultat att hämta och framför allt tror jag att det är en himla bra vana för mig som tycker att hoppa upp på ett löpband känns ungefär lika lockande som att hoppa i en tunna med bajs. Nu funderar jag till och med på att säga upp mitt Friskis och svettis-kort….